Joakim Flink: Så blir skolbiblioteket AI-redo

Inför konferensen Skolbibliotek den 11–12 november intervjuar vi en av talarna, Joakim Flink – pedagog och AI-expert. Han berättar om hur AI kan utveckla skolbibliotekets roll, stärka källkritik och digital kompetens samt vilka etiska frågor som skolor behöver tänka på. I intervjun delar Joakim med sig av sin bakgrund, erfarenheter och tankar om framtidens skolbibliotek med AI. Ta del av hans erfarenheter och tankar här!

Hej Joakim, 

Du har arbetat i över tio år med att hjälpa skolor att bli AI-redo och var finalist i ”Årets AI-svensk” 2022. Vad är det som driver ditt engagemang för AI i skolan?

Min drivkraft är insikten att vi står inför det största paradigmskiftet inom utbildning på över ett sekel. Skolans grundstruktur har varit relativt oförändrad under lång tid, men med AI har vi för första gången ett verktyg med potential att på djupet individualisera lärandet. Jag ser inte AI som en ersättare för läraren, utan som ett kraftfullt komplement – en outtröttlig, personlig handledare för varje elev.

Tänk dig en AI som kan identifiera exakt var en elevs kunskapsluckor finns och sedan skapa skräddarsydda övningar, eller som kan agera som en tålmodig sparringpartner när en elev vill utforska ett ämne bortom kursplanen. Det handlar om att frigöra lärarens tid från repetitiva uppgifter till att fokusera på det unikt mänskliga: mentorskap, empati och att tända den där gnistan av nyfikenhet. När vi lyckas med det tror jag att vi inte bara ser en högre måluppfyllelse, utan också att fler elever får behålla sin inneboende lust att lära – en vinst för både individen och samhället i stort.

Din föreläsning handlar om hur AI kan bli ett verktyg för både källkritik och kreativitet. Vad tycker du är den största möjligheten med att använda AI i skolbibliotekets arbete?

Den största möjligheten är att skolbiblioteket kan befästa sin roll som skolans självklara nav för digital kompetens och informationskunnighet. AI är inte bara ett nytt sökverktyg; det är en helt ny infrastruktur för hur vi interagerar med information. Här har skolbibliotekarien en unik chans att gå i bräschen och guida både elever och lärare.

Istället för att se AI som en fuskrisk kan vi rama in det som en kreativ sparringpartner och en intelligent forskningsassistent. Skolbiblioteket kan arrangera workshops i hur man använder AI för att generera idéer, sammanfatta komplexa texter eller till och med visualisera data. Samtidigt blir det bibliotekets uppgift att leda arbetet med den nya, avancerade källkritiken. Genom att proaktivt visa hur AI kan användas ansvarsfullt och kreativt, flyttar skolbiblioteket fokus från ett reaktivt förbudstänk till en proaktiv kompetensutveckling för hela skolan.

Du kommer att prata om ”Källkritik 2.0” och hur man kan upptäcka bias och hallucinationer i AI-genererat innehåll. Hur kan skolpersonal och elever bli bättre på att identifiera det här?

”Källkritik 2.0” handlar om att komplettera våra klassiska källkritiska frågor – vem, vad, varför – med en förståelse för den tekniska källan. Det räcker inte längre att bara granska avsändaren, vi måste förstå hur en språkmodell fungerar.

För att bli bättre på detta rekommenderar jag en trestegsmodell:

1. Förstå verktyget: Först måste vi inse att en AI inte ”vet” något. Den är en avancerad mönstermatchare som förutsäger nästa ord. Denna insikt är nyckeln till att förstå varför den kan ”hallucinera”, det vill säga hitta på fakta som låter plausibla.
2. Aktiv promptning: Vi måste lära eleverna att ställa krav på AI:n. Istället för att bara fråga ”Vad var Gustav Vasa känd för?”, kan man säga ”Sammanfatta Gustav Vasas viktigaste reformer och ange dina källor”. Detta tvingar modellen att bli mer precis.
3. Strategisk verifiering: Triangulering är helt avgörande, och vi kan göra det mer systematiskt. Använd AI:n för att få en första överblick, men verifiera alltid specifika årtal, citat och påståenden via traditionella, tillförlitliga källor. Att jämföra svaret från två olika AI-modeller kan också vara ett effektivt sätt att snabbt upptäcka avvikelser.

Det handlar i grunden om att odla ett sunt, kritiskt förhållningssätt och se AI-svaren som en första hypotes, inte som en slutgiltig sanning.

Etik och moral är en viktig del av föreläsningen – vilka frågor tycker du skolor behöver prata mer om när det gäller AI och värderingar?

Det här är kanske den allra viktigaste aspekten. Skolans uppdrag är att forma demokratiska medborgare, och det innebär att vi måste rusta eleverna för att navigera i ett samhälle där AI-system fattar allt fler beslut som påverkar våra liv. Samtalen behöver flytta från det rent tekniska till det djupt mänskliga.

Vi behöver ställa frågor som:

• Transparens och ansvarsutkrävande: Om en AI-algoritm nekar någon ett bolån, vem är då ansvarig när systemet är en ”svart låda”? Hur kan vi kräva transparens och möjlighet att överklaga?
• Inbyggd bias: Hur säkerställer vi att de data vi tränar AI på inte reproducerar och förstärker historiska orättvisor och fördomar, till exempel gällande kön eller etnicitet?
• Värderingsimport: När vi använder AI-system som utvecklats i andra kulturer, importerar vi oundvikligen deras etiska ramverk. Dilemmat med självkörande fordon är ett tydligt exempel. Är en individs liv alltid värt mer än kollektivets säkerhet? Svaret skiljer sig åt globalt. Vi måste föra en medveten diskussion om vilka värderingar vi vill att vår teknik ska bygga på.

Genom att diskutera dessa komplexa, verkliga dilemman i klassrummet förbereder vi inte bara eleverna för framtiden – vi ger dem verktygen att vara med och forma den.

Vad hoppas du att deltagarna på konferensen tar med sig från din föreläsning?

Min främsta förhoppning är att deltagarna lämnar föreläsningen med en känsla av handlingskraft och professionell nyfikenhet. Jag vill att de ska gå från en eventuell osäkerhet eller till och med rädsla, till att se sig själva som nyckelpersoner i sin skolas AI-resa.

Mer konkret hoppas jag att de tar med sig tre saker:

• En vision: En tydlig bild av hur AI, rätt använt, kan berika pedagogiken och frigöra tid för meningsfulla lärar-elev-relationer.
• Konkreta verktyg: Några praktiska, direkt användbara metoder för att börja utforska AI tillsammans med eleverna på ett ansvarsfullt sätt.
• Ett mandat: Känslan av att de har både kunskapen och självförtroendet att inleda samtal i kollegiet och leda utvecklingen framåt.

Om de går därifrån och känner ”Det här är inte bara något som händer oss, det är något vi kan forma och använda för att göra vår skola bättre”, då har jag lyckats.

Tack Joakim, vi ser fram emot ditt pass på Skolbibliotek i höst!

 

Joakim Flink, pedagog och AI-forskare, Hitachi Gymnasiet / Skolverket
Finalist i ”Årets AI-svensk” 2022 och verksam inom AI Sweden. Joakim ansvarar för Sveriges teknikspetsutbildning inom AI och robotik och har tagit fram gymnasiekursen AI för Skolverket. Han har i över tio år hjälpt skolor att bli AI-redo genom fortbildning och praktiska implementationer.

Läs mer om konferensen Skolbibliotek här!