Kortare arbetsdag – en av pusselbitarna för att lyckas bra med operationsplaneringen?

Kortare arbetsdag – en av pusselbitarna för att lyckas bra med operationsplaneringen?

På konferensen Optimerad operationsplanering handlar ett av passen om kvoterad arbetstid och vad det har fått för effekter på operations-planeringen på avdelning Operation 1 på Mölndals sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi passade på att ställa Henrik och Jenny några frågor om projektet innan de träffar deltagarna på konferensen.

Hej Henrik och Jenny,

• Vilket spännande projekt ni har arbetat med under så många års tid! För den som inte är bekant med Toyotamodellen som ni har som grund för ert arbete, berätta lite mer om den och vilka delar av den som ni har valt att applicera hos er på Mölndals sjukhus?
Toyota-modellen var en inspirationskälla inför att projektet skulle startas. Där var det de kortare arbetspassen som var attraktiva. Man kunde bland annat komma ifrån resurskrävande lunchavlösningar och överlappningstider. När projektet sedan startades gjorde avdelningen de till sin egen modell och inga andra specifika delar togs från Toyota. Sjukvården är ett komplext område och anpassning efter specifika förutsättningar är viktiga för att få det att fungera.

• Vilka faktorer var det som låg till grund för beslutet att tillämpa kvoterad arbetstid?
Faktorer som låg till grund för projektet var ett fysiskt tungt arbete med svårt sjuka patienter och tunga lyft. Ortopedi är en materialkrävande specialitet där en undersköterska eller operationssköterska lyfter uppemot 150 kg galler och instrument varje pass. Till det kommer operationsuppläggen som ofta kräver många lyft av patienten för att komma i sidoläge, halvsittande eller bukläge. Andra faktorer var underbemanningen och svårighet att både rekrytera och behålla framför allt operationssköterskor. Enheten ville skapa en attraktiv arbetsplats för att kunna rekrytera nya medarbetare samt förbättra arbetsmiljön för redan anställd personal och genom det kunna sänka sjukfrånvaro.

• Hur togs idén om kortare dagar emot hos personal och andra berörda?
Idén togs emot med stor förväntan av medarbetarna som såg många fördelar med att arbeta på det här sättet. Förslaget togs även på allvar av områdesledningen och sedan även sjukhusledningen som gav klartecken till att gå vidare i projektform.

• Vad ser ni för effekter av att ha arbetat på detta sätt, på kort och lång sikt?
På kort sikt är det en dyr modell att implementera. Det kostar att anställa och lära upp nya medarbetare och kräver fler medarbetare för att täcka dygnets alla timmar. Det är dock en klar rekryteringsfördel redan från första dagen. På både kort och lång sikt ser vi bättre trivsel och arbetsmiljö, lägre sjukfrånvaro, rekryteringsfördelar, personalomsättningen landade på en stabil låg nivå. Många medarbetare som tidigare arbetat deltid kunde nu arbeta heltid i den kvoterade arbetstidsmodellen. Det gynnade både småbarnsföräldrar och de som av hälsoskäl behövt gå ner i tid och nu kunde arbeta 100 %.

En kortare arbetsdag passar inte alla, det kräver att du arbetar ofta och de som pendlar lite längre och vill göra många timmar per pass kan tycka att det inte är optimalt. Det är också ett intensivt arbetssätt där man har en fikarast när verksamheten tillåter men i övrigt behöver jobba medvetet framåt tills man blir avlöst. Det är också viktigt att förstå att en kortare arbetsdag inte ensamt kan rädda upp en enhet med bemanningsproblem. Ett gott arbetsklimat, stabil ledning och övriga delar som bidrar till en bra arbetsplats är fortfarande lika viktiga. Så man måste noga fundera igenom varför man vill göra en arbetstidsförkortning, innan man sjösätter projektet.

• Vad ser ni mest fram emot på årets konferens?
Vi ser fram emot att träffa kollegor och utbyta erfarenheter samt få med oss inspiration hem för vidare arbete.

Tack Henrik och Jenny för att ni delade med er av era erfarenheter – vi ser fram emot att höra mer om projektet på konferensen som går av stalpen 9-10 maj.

Läs mer om konferensen här >>

 

Henrik Andersson, vårdenhetschef Operation 1, AnOpIVA, Mölndals sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Henrik Andersson, vårdenhetschef Operation 1, AnOpIVA, Mölndals sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Henrik är i grunden utbildad sjuksköterska med en specialistutbildning inom operationssjukvård. Han har över 10 års erfarenhet av ortopedisk kirurgi inom både dagkirurgi och slutenvård. Henrik har haft flera olika ledande roller, på olika nivåer, och har de senaste 5 åren arbetat som vårdenhetschef på operation 1 på Mölndals sjukhus.

Jenny Lund-Hansen Kjellstrand, vårdenhetschef Operation 1, AnOpIVA, Mölndals sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Jenny Lund-Hansen Kjellstrand, vårdenhetschef Operation 1, AnOpIVA, Mölndals sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Jenny tog sjuksköterskeexamen på Borås Vårdhögskola 2000 och specialistsjuksköterskeexamen i anestesi på Göteborgs universitet 2008. Nu arbetar hon som vårdenhetschef på Operation 1 på Mölndals sjukhus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler artiklar från SIFU: