"Breddar perspektiv och väcker engagemang" – kort om rasism kopplat till sexuell hälsa

"Breddar perspektiv och väcker engagemang" – kort om rasism kopplat till sexuell hälsa

Årets sista konferens är Sexuell hälsa som går av stapeln den 5-6 december. Det är ett fullspäckat program som berör allt från lustproblematik till samlagssmärta, hur du pratar med unga samt psykisk ohälsa och kopplingen till sexuell hälsa eller sexuell dysfunktion. Dessutom får vi chansen att fördjupa våra kunskaper kring rasism och sexuell hälsa samt varför kunskap om rasism är så viktigt. Vi kommer få lyssna till Annie Boroian som är expert på ämnet, passa på att lära känna henne och lära dig lite mer om antirassistiskt arbete inför konferensen. 

Hej Annie,

Berätta lite om dig själv – vad har du för bakgrund och hur blev antirasism en av dina hjärtefrågor?
Jag är socionom, jobbar på ungdomsmottagning och har en bakgrund i att ha varit engagerad i RFSU under flera års tid på olika sätt. Jag har drivit antirasistiska frågor sedan jag själv var tonåring kan man säga - det började i samband med att jag också engagerade mig i feministiska frågor och mänskliga rättigheter. Antirasism blev sedan en hjärtefråga utifrån flera skäl men framförallt för jag upplevde sådan tystnad och okunskap kring frågan. Jag såg att det fanns ett stort behov att prata mer om det - särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Rasism är kanske inte det första man tänker på när man pratar om sexuell hälsa. Varför är dessa frågor så viktiga att lyfta i detta sammanhang?
Vi som jobbar med sexuell hälsa träffar ju olika människor med olika erfarenheter. Och vi möter såklart också personer som har erfarenhet av att utsättas för rasism. Det kan t.ex. handla om personer med migrationserfarenhet, personer som lever i hederskontext eller personer som har annan etnisk bakgrund än svensk. I dessa situationer är det viktigt att också ha kunskap om hur rasism kan riskera att påverka människors sexuella hälsa. Men också hur vi kan jobba med våra egna föreställningar som påverkar hur vi bemöter patienter/klienter. Så jag ser det som en viktig pusselbit för att arbeta norminkluderande och intersektionellt.

Vilken är den vanligaste fördomen som du stöter på och hur bemöter du den?
En vanlig fördom jag stöter på är föreställningen om att rasism inte finns i Sverige eller att rasism endast är våldshandlingar eller hatbrott. Då behöver man ju börja med att tydliggöra vad rasism faktiskt är i en bredare bemärkelse och tydliggöra vad man menar när man pratar om rasism. Så man står på "samma plattform" så att säga innan man pratar vidare om ämnet.

Vilka är dina bästa tips till den som känner sig osäker kring bemötande och rasism?
Det beror såklart helt på vilken situation det är, men framförallt att inte låta ängsligheten ta över så man hamnar i ett undvikande helt av ämnet. Våga fråga, våga göra fel och acceptera att det är en lärandeprocess som kan ta tid!

Vad får den som deltar på konferensen med sig från ditt talarpass?
Man får med sig dels en crash-course i vad rasism är. Men också på vilket sätt det knyter an till ämnen som rör sexuell hälsa. Min förhoppning är att mitt talarpass breddar perspektiv och väcker engagemang som gör att man vill lära sig mer om ämnet och söka mer kunskap. Och framförallt att man känner att frågan "Hur är rasism relevant i frågor som rör sexuell hälsa?" är besvarad!

Tack för att du tog dig tiden att svara på frågorna – vi ser fram emot att höra mer i december!

Blir du nyfiken på att läsa mer om och anmäla dig till konferensen kan du läsa mer här >>


Annie Boroian, socionom, kurator på Sollentuna ungdomsmottagning och konsult inom antirasistiskt arbete

Annie har under lång tid arbetat med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) på olika sätt. Hon har bland annat arbetat som sexualupplysare på RFSU men även kliniskt på ungdomsmottagning. Hon har de senaste åren arbetat med att sprida kunskap om rasism - med särskilt fokus på SRHR-frågor. Hon har varit med och utvecklat det antirasistiska arbetet inom RFSU och gör det nu även inom ungdomsmottagningsområdet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler artiklar från SIFU: