Bipolär sjukdom

Inloggning till konferensen för deltagare på distans kl. 09:15. 

Emma arbetar som verksamhetsutvecklare på Riksförbundet Balans, socialantropolog och föreläsare. Hon forskar om bipolär sjukdom med särskilt fokus på stabilitet mellan skov, och har egen erfarenhet av sjukdomen. Under dagarna guidar hon oss mellan programpunkterna och leder diskussionerna.

Under hösten publiceras de uppdaterade nationella kliniska riktlinjerna för utredning, vård och behandling vid bipolär sjukdom. Den här föreläsningen ger en introduktion till de nya riktlinjerna med fokus på vad som har tillkommit och förändrats.
Ett helt nytt kapitel om heldygnsvård vid bipolär sjukdom presenteras, liksom riktlinjernas rekommendationer för hur nya sjukdomsepisoder kan förebyggas och långtidsbehandlingen förbättras.

• Vad är nytt?
• Vad förändras?
• Stepped care – från grund till tillägg

Diagnostik av bipolär sjukdom kräver ett systematiskt tillvägagångssätt med beaktande av andra diagnoser som kan likna symtombilden vid bipolaritet. Det finns också flera olika typer av bipolär sjukdom att ta hänsyn till. Under detta pass belyser Mats vilka principer som finns för diagnostisering och hur de bör tillämpas. Han förklarar skillnaden mellan de olika typerna av bipolär sjukdom och tar upp de vanligaste differentialdiagnoserna.

• Principer för diagnosticering
• Hur principerna kan tillämpas för bipolär sjukdom
• Skillnaden mellan olika typer av bipolär sjukdom
• Vanliga differentialdiagnoser

Vad stress är och kan bidra till kan tolkas på många olika sätt. Martin definierar begreppet och lyfter frågan om det verkligen alltid är negativt. Han går in på djupet kring hur stress kan påverka vid psykisk sjukdom och vilka effekter som kan ses i samband med bipolär sjukdom. 

• Stress – vad är det?
• Stress och psykisk sjukdom
• Stress i kombination med bipolär sjukdom
• Kliniska konsekvenser

Att sätta ett högt värde på patientens egen historia är något som fortfarande är relativt nytt. Balansen mellan att förvalta kunskap både från individen och kollektivet med diagnos är har historiskt varit svårt. Manualer baserade på en ofullständig baskunskap sätter kriterier för bemötande och behandling inom psykiatrin. Patientens historia förbises före standardiserade formulär och metodik.

Hur kan vi implementera personcentrerad vård i praktiken, och hur gör vi individuell och kollektiv egenerfarenhet till en del av den kunskapsbas på vilken vi bygger ett bemötande och en behandling?

• Den egenerfarna resan mot en hållbar stabilitet
• Från individuell till kollektiv kunskap som bas för lärande och behandling
• Värdet av egenerfarenheten och dess plats inom akademin och intressepolitiken

Suicidrisken hos patienter med bipolär sjukdom är betydligt högre än hos befolkningen i stort, men de flesta som har bipolär sjukdom tar inte sitt liv.  Hur kan du som träffar dessa patienter upptäcka vem som löper risk att begå självmord? Hur kan du möta den som inte längre orkar leva och hur kan du ta hand om dig själv för att orka ett helt yrkesliv?

• Bedömning av suicidalitet vid bipolär sjukdom
• Suicidpreventiva åtgärder i vården
• Stöd till dig som personal i det suicidpreventiva arbetet och när suicid har inträffat

Hur möter vi komplexa ärenden med fokus på skadligt bruk och beroende? Och hur kan vi arbeta med konkreta och evidensbaserade arbetssätt mot gemensamma mål?

Under det här passet djupdyker Zophia och Agneta i samsjuklighetsreformens grunder, dess praktiska funktion och arbetet med bipolär sjukdom och skadligt bruk/beroende.

• Vård och stödsamordning vid komplexa ärenden
• Vad innebär samsjuklighetsreformen i praktiken?
• Ny lagstiftning och nytt ansvar
• Gemensamma metoder och arbetssätt – praktiska exempel

Forskningsfältet kring bipolär sjukdom utvecklas snabbt, men vad har den nya kunskapen egentligen för betydelse i klinisk vardag? Det här passet ger en kliniskt orienterad överblick över aktuella forskningsrön, områden där kunskapsläget håller på att förändras och frågor där evidensen fortfarande är otillräcklig eller motsägelsefull.

• Nya perspektiv på diagnostik, sjukdomsförlopp och prognos
• Biomarkörer, precisionspsykiatri och nya behandlingsstrategier – hur nära är forskningen klinisk användning?
• Var finns de viktigaste kunskapsluckorna – och vad skiljer barn och ungdomar från vuxna?

Litium har en central roll i behandlingen av bipolär sjukdom, samtidigt som den kliniska användningen innebär återkommande avvägningar kring effekt, säkerhet och val av rätt patient. Passet går från evidens till praktisk klinisk tillämpning och belyser både etablerad kunskap och nyare forskningsrön.

• Vilka patienter har störst nytta av litium? – om evidens, indikationer och patientselektion
• Från insättning till långtidsbehandling – dosering, monitorering, biverkningar och praktiska kliniska avvägningar
• Vad säger den nyare forskningen om långtidseffekter, suicidprevention och särskilda överväganden hos yngre patienter?