Forum för diabetessjuksköterskor

Att leva med typ 1-diabetes kan innebära både praktiska utmaningar och en tung mental börda som påverkar känslor, tankar och vardagliga beslut. Under denna föreläsning reflekterar Berglind kring psykisk hälsa och diabetes som ett ämne med många dimensioner.

•    Diabetes påverkan på den psykiska hälsan
•    Personcentrerade utmaningar och anpassningar
•    Symtom, stöd och behandling

Det pågår mycket inom typ 1-diabetesforskningen, och flera forskargrupper runt om i världen arbetar med att utveckla bättre behandlingar. De kommande åren kan vi se viktiga framsteg – frågan är inte om, utan när och i vilken form de blir kliniskt tillgängliga.

Under föreläsningen presenteras några pågående forskningsprojekt och vad de kan innebära för framtidens behandling av typ 1-diabetes. Vi tittar på diabetes i tidiga stadier och utvecklingen av bromsande behandlingsmetoder.

•    Diabetesforskningen idag
•    Ta del av pågående forskningsprojekt
•    Behandlingsmetoder för bromsande effekt

Trots stora tekniska framsteg är behandlingen av typ 1 diabetes fortfarande symtomatisk, att ersätta insulinbristen med insulin via pennor eller pumpar. Men forskningen rör sig nu snabbt mot nya terapier för att påverka själva sjukdomsprocessen genom att bromsa eller förhindra insjuknande, och till och med ersätta de förlorade betacellerna.

Under detta pass delar Henrik med sig av pågående projekt och studier de driver på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han lyfter frågor kring vad som är möjligt, vilka tekniker som krävs och vilka steg som återstår för att kunna tala om en bot.

•    Olika angreppssätt för att påverka uppkomsten av typ 1 diabetes
•    Pågående projekt med genmodifierade betacellerna
•    När kommer det ett botemedel för typ 1 diabetes?

Hur får man egentligen ordning på diabetesbehandlingen när man också levermed adhd? Varför har så många med NPF typ 1-diabetes? Och vad kan vården göra för att stötta drabbade och deras familjer? 

Som sakkunnig hos Barndiabetesfonden och mamma till ett barn med typ 1-diabetes och adhd delar Åsa med sig av sitt perspektiv. Vi får ta del av fakta, forskning samt det personliga perspektivet och erfarenheter kring dessa utmanande frågor. 

•    Vardagen med typ 1-diabetes och adhd
•    Vad säger forskningen?
•    Strategier och medicinteknik
•    Anhörighetsperspektivet

Det kan vara utmanande att utbilda diabetespatienten till att sköta sin egenvård på en tillfredsställande nivå. Men med rätt kunskaper, metoder och kommunikation underlättar det för dig att uppnå en lyckad patientutbildning.

Under passet presenterar Daniel konkreta egenvårdsstrategier för personer med typ 1, typ 2, LADA och prediabetes. Han går igenom vilka strategier som är mest framgångsrika för att motivera patienten till att bibehålla långsiktigt hållbara rutiner.

Daniel delar även med sig av sina egna erfarenheter av att leva och idrotta med typ 1 diabetes.

•    Lågkolhydratkost – kliniska implikationer och praktiska strategier
•    Träning med insulinbehandling – riktlinjer för styrka, kondition och mixträning
•    Mindset – hur stabilt blodsocker kan förbättra psykiskt mående
•    Kommunikation som når hela vägen
•    Patientperspektivet – ta del av Daniels egna erfarenheter

Utvecklingen av insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning (CGM) går snabbt framåt. Men hur väljer vi rätt teknik för rätt person med diabetes? Och hur kan vi anpassa tekniken efter individen?

Under föreläsningen går Magnus igenom CGM i praktiken och ger tips på hur vi bäst tillämpar den i olika situationer. Han delar med sig av erfarenheter från att starta AID system på patienter från 11 månader upp till 88 års ålder. Vi får även en inblick i vad som är på gång internationellt genom spaningar från ATTD.

•    Erfarenheter av AID/HCL-system i klinisk vardag
•    AID-system inom institutioner – vilka hinder finns för att alla ska få tillgång till ”the golden standard”?
•    Nyheter från ATTD – International Conference on Advanced Technologies & Treatments for Diabetes, Barcelona

I takt med att allt fler personer använder Do-It-Yourself-lösningar för diabetesbehandling växer både möjligheterna och utmaningarna för såväl patienter som vårdpersonal. 

Under detta pass kommer Magnus att belysa de olika DIY-algoritmerna samt vad förändringar i dess precision och kapacitet faktiskt innebär i praktiken. Han lyfter även hur du på bästa sätt kan möta denna snabbt växande och ofta mycket pålästa patientgrupp. 

•    Genomgång av Do-It-Yourself
•    Skillnaden mellan de olika Oref algoritmerna och Loop
•    Att möta denna patientgrupp
•    Algoritmerna blir vassare – vad sker framåt? 

Vad består insulin av? Vilka sorters insulin finns det idag? Och hur anpassas insulinbehandlingen efter den enskilda patienten?

Under den här föreläsningen fördjupar vi oss inom insulinets värld. Mona går igenom dess kemiska struktur och olika analoger. Hon går igenom hur insulinet verkar, vilka möjligheter och begränsningar insulinbehandling har samt vad som bör tas med i betänkandet vid en påbörjan av insulinbehandling. Mona delar med sig av olika patientfall för att vi gemensamt ska kunna tillämpa teorin i praktiken. 

•    Vad är insulin, vilka sorter finns och hur verkar det?
•    Start av insulinbehandling – faktorer att tänka på
•    Hur du anpassar insulinbehandlingen efter den enskilda patienten
•    Diskussion av olika patientfall

Hur stöttar vi unga till självhjälp? Hur tar vi oss an egenvårdsproblem? Och hur kan ditt team bli starkare inom utredning och behandling?

Dessa frågor diskuterar Ulrika med utgångpunkt ur KNEP, ett kunskapscentrum för egenvård. Vi får ta del av tips på hur självhjälp kan förmedlas till unga och anhöriga, vilka utmaningar som finns kring egenvård i ung ålder och verktyg för att stötta skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin i frågorna.

•    KNEP- kunskapscentrum för egenvård vid typ 1 diabetes hos barn och unga
•    Vad påverkar egenvårdsförmågan?
•    Hur kan KNEP vara användbart för ert diabetesteam?
•    Praktiska exempel och erfarenheter