LSS-dagarna

Inloggning till konferensen för deltagare på distans 09:15

Agneta är utbildad sjuksköterska, handledare och steg 1 KBT med över 35 års erfarenhet från beroendevård, psykiatri, socialtjänst, LSS, äldreomsorg och idéburen verksamhet. Hon utbildar och föreläser inom beroende, funktionsnedsättningar, samsjuklighet och våld i nära relationer, ofta tillsammans med egenerfarna. Under konferensen är det Agneta som guidar oss mellan programpunkterna och leder diskussionerna

ACT är tredjevågens KBT och passar för att öka egen psykologisk flexibilitet, vara mera närvarande i nuet och kunna agera ändamålsenligt även i stressade situationer.

• Hantera stress
• Öka möjlighet till egen hållbarhet
• Ge stöd till medarbetare och kollegor för att öka egenkontroll och flexibilitet
• Kort del om ACT anpassat till framförallt autism 

Med erfarenheten i ryggsäcken kommer Jeanette under sitt pass prata om synen på kommunikation, självbestämmande och det gemensamma ansvaret inom LSS. Genom berättelser och praktiknära perspektiv lyfter hon hinder, möjligheter och vikten av att våga höja förväntningarna – tillsammans.

• Vad gör vi när språket saknas – och hur bygger vi det?
• Hur påverkas självbestämmande av strukturer och tolkningar av lagen?
• Lika rättigheter, men olika villkor – varför ser det olika ut kommuner

Upptäck hur ChatGPT kan bli ett värdefullt verktyg i det pedagogiska arbetet, och hur AI kan användas för att skapa individuella hjälpmedel och anpassningar. Gabriel Montgomery från Utbildningscenter Autism förklarar både möjligheter och risker med AI, samtidigt som han demonstrerar – med konkreta exempel från verkligheten – hur ChatGPT kan användas ansvarsfullt och kreativt inom LSS verksamheter. 

• Användning av ChatGPT som pedagogiskt verktyg inom LSS
• Möjligheter och risker med AI inom LSS
• Vikten av mänsklig expertis i samspel med AI
• Konkreta exempel på hur AI kan bidra i arbetet med personer med kognitiva eller kommunikativa svårigheter

I denna föreläsning delar Anette med sig av praktiska exempel på hur ett pedagogiskt arbetssätt kan omsättas i vardagen. Boet fungerar här som ett konkret exempel, men fokus ligger på den pedagogiska tanken bakom: att ge varje individ större självständighet, inflytande och en mer begriplig vardag

• Vad menar vi egentligen med individfokus, delaktighet och inflytande – och hur syns det i praktiken?
• Pedagogiska ramar som håller
• Vardagsexempel på hur ett tydliggörande arbetssätt kan förflytta både brukare, personal och organisation
• Hur digitala verktyg kan användas som stöd för likvärdighet, struktur och gemensamt arbetssätt

I föreläsningen ger beskriver Gunilla, med konkreta exempel, hur man kan arbeta för att förändra situationen så att utåtagerande beteenden minskar.

• Mekanismer bakom problemskapande beteenden
• Vad göra (och inte göra) som personalgrupp
• Arbeta förebyggande och förändra
• Bemöta i situationen

Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och/eller autism löper större risk att drabbas av psykisk sjukdom. Att diagnostisera och behandla psykiska sjukdomar i denna persongrupp kan dock vara svårt. Ju lägre kognitiv nivå, desto svårare blir det både att diagnostisera och behandla.

När psykiatriska symtom uppstår är det viktig att göra försök till differentiell diagnos för att kunna behandla och bemöta patienterna rätt. Under föreläsningen kommer Adrian Frid att fördjupa sig i följande frågor:

• IF och autism i relation till psykisk ohälsa och psykisk sjukdom – hur hänger de ihop?
• Vad är skillnaden mellan psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och funktionsnedsättning?
• Diagnostisera, behandla och bemöta rätt

Tidigare uppfattades samlarbeteende som en variant av tvångssyndrom/OCD, men numer anses det vara en separat psykiatrisk diagnos skilt från tvångssyndrom. Tvångssyndrom och samlarsyndrom har emellertid likheter och överlappar med varandra men också med autism och normalbeteende i befolkningen. Samlarbeteende är en instinkt som har haft ett historiskt överlevnadsvärde för människan.

• Vad som kännetecknar tvångssyndrom/OCD
• Hur tvångssyndrom kan behandlas
• Vad som kännetecknar Samlarsyndrom
• Hur samlarsyndrom kan behandlas

Cecilia presenterar forskning om hur välfärdsteknik på LSS-boenden påverkar delaktighet, självbestämmande och självständighet. Två studier utgår från personalens perspektiv, två pågår med brukares röster. Tekniken som studeras är Boet, men resultaten ger insikter för liknande lösningar inom LSS.

• Insikt i erfarenhet från införande av välfärdsteknik inom LSS
• Förståelse för hur digitalisering via välfärdsteknik kan påverka professionellas handlingsutrymme
• Förståelse för hur digitalisering via välfärdsteknik kan påverka omsorgstagares aktörskap och hur detta kan minska eller öka kunskaps (o)rättvisa.
• Inspiration till att tänka på vid införandet av liknande lösningar.

Hur kan vi vända en uppgiven kultur till gemensamt fokus på möjligheter? Genom verktyget Möjlighetsanalys får vi syn på vad varje medarbetare kan bidra med – medvetet och systematiskt. Vi lämnar det patogena synsättet och blir professionella hälsoskapare med fokus på utveckling, mening och salutogen kraft.

• Är vår sociala dokumentation ett måste – eller ett meningsfullt verktyg för utveckling?
• Vad handlar våra möten mest om – problem eller möjligheter?
• Använder vi våra anteckningar för lärande – eller bara för att informera?
• Ser vi mest brukarens problem – eller också personens styrkor, förmågor och drömmar?
• Vet varje medarbetare vad det innebär att vara en professionell hälsoskapare?