Optimerad strokerehabilitering

Psykisk ohälsa efter stroke kan vara svår att identifiera – och när personen samtidigt har afasi blir bedömningen ännu mer komplex. Hur upptäcker vi tecken på psykisk ohälsa när kommunikationen är påverkad? Camilla Olsson presenterar aktuell forskning och belyser vad resultaten innebär för det kliniska arbetet i strokerehabteamet.

• Utmaningar med att identifiera och bedöma psykisk ohälsa hos personer med afasi
• Hur afasi påverkar samtal, screening och bedömning av psykiskt mående  
• Hur kommunikation och bedömning kan anpassas för att bättre fånga patientens mående
• Vad den nya forskningen kan innebära för arbetssätt och samverkan i strokerehabiliteringen

På Furuboda Folkhögskola arbetar vi med kursen ’På väg igen’, som riktar sig till personer som fått en förvärvad hjärnskada som ung vuxen eller senare i vuxenlivet. Vi berättar om folkhögskolans roll när samhällets rehabiliteringsansvar tar slut, hur vi arbetar nära och under lång tid med fokus på hela individen, och ger en inblick i hur det är att gå på folkhögskola efter en stroke.

• På väg igen
• En förändrad målgrupp
• När rehabiliteringsansvaret tar slut
• Att gå på folkhögskola efter en stroke

• Depression och ångest efter stroke: En kort genomgång av den senaste forskningen gällande hur vanligt förekommande depression och ångest är i patientgruppen stroke.
• Grundkoncept i ACT: Vad ”Hexaflexen” är för något och hur den hänger ihop med närvaro, öppenhet och engagemang.
• Sorg och identitetsförlust: Exempel på terapeutiska interventioner från ACT för att hjälpa patienten navigera klyftan mellan "det gamla" och "det nya" jaget och skapa rörelse mot en meningsfull tillvaro.
• Kognitiva anpassningar i terapirummet: Hur abstrakta metaforer kan göras konkreta, visuella och upplevelsebaserade för att runda kognitiva hinder som minnes- och uppmärksamhetsnedsättningar.

Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar intensiv afasirehabilitering, men verkligheten visar att endast en mindre andel av patienterna har tillgång till detta. MIRAA-studien visade att högintensiv behandling är genomförbar och uppskattad, men kräver att vi omformar dagens sätt att ge sjukvård, fokuserar mer på den kroniska fasen och ändrar invanda rutiner.

Typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och njursjukdom är nära sammankopplade och efter en stroke blir det förebyggande arbetet särskilt viktigt. Hur kan vi arbeta med riskfaktorer, behandling och uppföljning för att minska risken för nya komplikationer? Med primärvårdens perspektiv belyser Cristina Rodrigo hur vi kan se hela patientens riskbild – inte bara en enskild diagnos.

• Sambandet mellan typ 2-diabetes, stroke och annan hjärt-kärlsjukdom
• Att identifiera och behandla riskfaktorer för nya komplikationer
• Betydelsen av njurfunktion, blodtryck, blodsocker och andra delar av den samlade riskbilden
• Primärvårdens roll i behandling och långsiktig uppföljning

I denna praktiska workshop visar Pär Lindholm, leg. sjukgymnast vid Danderyds sjukhus, hur kognitiv rehabilitering kan iscensättas med hjälp av lättarrangerade och flyttbara material, rörelser och aktiviteter. Genom enkla övningar får deltagarna uppleva hur fysisk aktivitet kan kombineras med kognitiva strategier för att stärka uppmärksamhet, planering och problemlösning – var du än befinner dig.

Vad kommer du lära dig?

• Praktiska övningar som kan användas i alla miljöer – utan särskild utrustning.
• Sätt att anpassa kognitiv träning efter patientens nivå och vardagliga aktiviteter.
• Strategier för att integrera kognitiv rehabilitering i det dagliga kliniska arbetet.

Elisabeth Sundström Graversen är verksamhetsutvecklare på Strokeförbundet och ansvarar för att leda organisationens nationella arbete med fokus på strategisk utveckling inom forskning, kommunikation och stöd till närstående. Hon har bred erfarenhet från ideell sektor, bland annat som tidigare kanslichef på Riksförbundet Attention. Hon är även chefsredaktör för medlemstidningen, där hon skapar innehåll för strokedrabbade och deras anhöriga, och arbetar med att stärka förbundets digitala närvaro. Som moderator för konferensen kommer hon att leda samtal och presentera talare.