Schizofreni

Under dagarna är det Åsa som guidar oss mellan programpunkterna och leder diskussionerna.

Tidig intervention vid psykos är avgörande för hur sjukdomsförloppet utvecklas och möjligheter till återhämtning. Under denna föreläsning delar Elina och Magdalena med sig av sina erfarenheter från arbete med tidig intervention vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fokus ligger på behandlingsrekommendationer och omhändertagande vid tidig intervention, samt på vikten av teamarbete, tidig upptäckt och psykologiska insatser i ett tidigt skede av sjukdomen.

• Behandling och omhändertagande enligt tidig intervention
• Tidig upptäckt av psykos
• Psykologisk behandling vid nydebuterad psykos

Vanföreställningar är vanligt förekommande hos psykospatienter och innebär att patienten tolkar verkligheten på ett sätt som skiljer sig från omgivningens. För vårdpersonal kan det vara utmanande att veta hur man ska samtala med och hjälpa patienter som har vanföreställningar. Föreläsningen ger en kliniskt förankrad genomgång av vanföreställningar och hur de kan hanteras i vårdmötet.

• Vad som kännetecknar en vanföreställning
• Att samtala med patienter om deras vanföreställningar
• Hur vi kan hjälpa patienter med vanföreställningar

Schizofreni är en starkt ärftlig sjukdom som ofta debuterar i tidig vuxenålder. Trots effektiva behandlingar utvecklar många patienter långvariga symtom med betydande funktionsnedsättning. Forskning under det senaste decenniet visar att tidiga insatser kan förbättra sjukdomsförloppet över tid, men dessa är resurskrävande och har varit svåra att implementera. Samtidigt ökar kunskapen om sjukdomens bakomliggande orsaker, vilket öppnar för mer individanpassade behandlingar i framtiden.

• Insatser för förstagångsinsjuknande
• Bakomliggande orsaker till schizofreni
• Pågående forskning

Under detta pass delar Julia med sig av sina egna erfarenheter av psykossjukdom och hur feldiagnos och långvariga missförstånd bidrog till en successiv försämring och allt svårare psykoser. Föreläsningen fokuserar på relationens avgörande betydelse för återhämtning och rehabilitering. Som patient i psykiatrin är man i hög grad beroende av vården – hur kan denna maktobalans hanteras med respekt, lyhördhet och omsorg?
Julia belyser också hur en brusten vårdrelation kan repareras och vad som krävs för att återuppbygga förtroende. Med utgångspunkt i dagens kunskap diskuteras vilka möjligheter som finns för personer med psykossjukdom när det gäller livskvalitet, livsvillkor och funktionsförmåga.

Hur kan teater inom psykosvården minska stigma och självstigma hos patienter, och samtidigt stärka alliansen med vårdpersonal? Antistigmateater startade 2018 på mottagning för nydebuterad psykossjukdom och erbjuds idag på flera mottagningar inom Region Stockholm.

Teaterpedagog Emma Lundenmark, som grundat metoden, berättar tillsammans med patienter och vårdpersonal om hur arbetssättet fungerar i praktiken och vad insatsen har bidragit med.

• En kollektiv kreativ process – hur och varför?
• Minskat stigma och självstigma hos patienter
• Stärkt allians mellan patienter och vårdpersonal
• Lärdomar och utmaningar med kulturintervention inom psykiatrisk vård

Att skilja psykossjukdom från andra tillstånd med liknande symtombild är en central och ofta utmanande del av psykiatrisk diagnostik. Under denna föreläsning sätts fokus på diagnostik och differentialdiagnostik, med utgångspunkt i symtom och fenomenologi. Symtom vid psykossjukdomar kan överlappa med exempelvis autism, personlighetssyndrom och affektiva störningar, vilket ställer höga krav på klinisk bedömning. Hur kan vi särskilja dessa för adekvat diagnostik?

• Att särskilja psykossymtom från andra tillstånd i klinisk vardag
• Diagnostiska utmaningar vid samsjuklighet
• Vanliga fallgropar i psykosdiagnostik

En fungerande vårdallians är ofta avgörande för behandling, återhämtning och följsamhet vid psykossjukdom. I denna föreläsning ligger fokus på hur en fördjupad förståelse för patientens perspektiv kan användas för att utveckla kommunikativa strategier som stärker allians, tillit och motivation till behandling. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i klinisk vardag och ger konkreta exempel på bemötande och samtalsmetodik vid schizofreni.

• Alliansskapande strategier i mötet med patienter med psykossjukdom
• Kommunikation och bemötande som stärker tillit och behandlingsföljsamhet
• Samtalsmetodik anpassad till psykossjukdom i klinisk praktik

Trots senare sjukdomsdebut och ofta initialt gynnsammare förutsättningar får kvinnor inte bättre behandlingsutfall än män. Evidensen visar snarare att kvinnor är mer sårbara för biverkningar, ofta överdoseras och riskerar att få vård som inte är tillräckligt individanpassad. Detta pekar på en tydlig brist på könsspecifik kunskap i både forskning, riktlinjer och klinisk praxis.

Under föreläsningen kommer Åsa att fördjupa sig i dessa könsspecifika utmaningar och deras betydelse för en mer träffsäker och jämlik vård.

• Underrepresentation i forskning och kliniska prövningar
• Överdosering och felanpassad läkemedelsbehandling
• Hormonsvängningars påverkan på symtom och effekt
• Högre risk för oidentifierad somatisk samsjuklighet

Som barn till en förälder med schizofreni fick Michell tidigt erfara hur sjukdomen påverkade familjeliv och livsvillkor. Under denna föreläsning ger han en levande skildring av hur det var som barn och hur det är som vuxen att leva med och handskas med schizofreni – från erfarenheter av röster och paranoia till förnekelse, tidigt ansvar och strategier för att hantera vardagen. Föreläsningen berör även kontakten med psykiatrin och andra myndigheter under uppväxten och i vuxenlivet, samt de sociala och ekonomiska konsekvenser som ofta följer med sjukdomen. Avslutningsvis beskriver han hur livet ser ut i dag, med fokus på återhämtning, hopp och framtidstro.