Samhällsplanerardagarna

Alexander är tekn. dr. från från KTH, VD på Spacescape och grundare av Placetoplan. Han har lång erfarenhet inom branschen och har arbetat med bland annat Bostadspotential Stockholm, Smarta gator, Nya Kiruna, Nya Slussen, och är en av Sveriges mest uppskattade föreläsare inom stadsplanering, fastigheter och trafik. Under konferensen är det Alexander som guidar oss genom programpunkterna och leder diskussionerna.

Vad innebär en socialt hållbar bostadsförsörjning i praktiken? Och vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till på vägen mot målet?

Under denna föreläsning kommer Martin att gå igenom olika perspektiv av socialt hållbar bostadsförsörjning. Han kommer att dela med sig av aktuell forskning på temat inkluderande bostadsförsörjning, men också kring frågor om segregation och social blandning. Ett särskilt fokus kommer att läggas på svensk bostadspolitik i internationellt ljus utifrån EU:s nyligen presenterade plan för ”affordable housing”.

•    Aktuell forskning kring inkluderande bostadsförsörjning
•    Bostadsplanering med segregation och social blandning i åtanke 
•    Svensk bostadspolitik i förhållande till ”affordable housing”

Digitaliseringens möjligheter förändras ständigt och det är viktigt att följa med i den senaste utvecklingen för att kunna nyttja de nyaste verktygen men även vara medveten om dess risker.

Alexander djupdyker i de digitala verktygens värld och guidar oss genom hjälpmedel som gör det möjligt att kombinera geodata, mobilitetsmönster och bostadsbehov till mer träffsäkra analyser. Han ger förslag på metoder för hur invånarnas perspektiv kan integreras och hur hållbarhetsmålen kan blir en märkbar och praktisk del av planeringsprocessen.

•    Datadriven planering som stärker besluten – QGIS, Streetmeter och Bostadsläget 
•    Medskapande, transparens och invånarperspektivet – Tyck till och Placetoplan 
•    Hållbarhet integrerad i varje steg – Klimatkalkylen och Kulturkalkylen

Städer står för 70% av världens utsläpp. Är det möjligt att genom en stadsomvandling uppnå en kolsänka, dvs att utsläppen minskar på sikt i stället för att öka? Vad krävs för att uppnå detta? Och hur upplevs ett klimatpositivt stadsrum? 

Under detta pass får du ta del av konkreta exempel på både verktyg och klimatscenarios i samhällsplaneringens olika skalor. Du får även exempel på andra värden som kan skapas och hur dess samband har olika påverkan. Elise belyser möjligheterna för en robust samhällsplanering med hänsyn till klimatet och ingjuter hopp om att vi både kan nå målen om vi planerar rätt samt lägga grunden för en robust resursbaserad ekonomi.

• Vad krävs för att en stadsomvandling ska ge positiv klimateffekt?
• Verktyg och klimatscenarios i olika skalor – ÖP, DP, kvarter och byggnad
• Samband och effekter av olika värden
• Att uppnå och uppleva ett klimatpositivt stadsrum

Utredningar är en central del av planprocessen och utgör ofta grunden för politiska beslut, samråd och rättslig prövning. Samtidigt varierar kvalitet, omfattning och metodik, och därmed även tillförlitligheten i resultaten. Hur säkerställer vi att utredningarna faktiskt ger det beslutsunderlag som krävs? När är de tillräckliga, och när riskerar de att bli antingen överarbetade eller otillräckliga? 

Under det här passet går vi igenom hur utredningar kan beställas, genomföras och tolkas på ett sätt som stärker planens robusthet, minskar risken för överprövning och skapar tydligare beslutsprocesser. Med konkreta exempel från detaljplaneprocesser diskuteras metodval, avgränsningar och samspelet mellan olika teknikområden.

• Proportionalitet enligt PBL – hur mycket är “tillräckligt”?
• Tydliga beställningar och aktiv uppföljning 
• Samordning mellan teknikområden – undvik motstridiga slutsatser
• Osäkerheter och antaganden – hur hanteras och redovisas de på ett rättssäkert och transparent sätt?
• Utredningens roll i planprocessen – juridik, ansvar och proportionalitet

Förändrade hushållsstrukturer, åldrande befolkning och ökande singelhushåll ställer nya krav på flexibilitet och utformning av bostäder. Genom utbyggnadsanalyser kan vi belysa var nya bostäder kan adderas med störst nytta, utan att kompromissa med grönytor, mobilitet och livskvalitet.

Under det här passet går Alexander igenom hur historiska idéer och moderna planeringsmodeller kan kombineras för att skapa bostadsmiljöer som är socialt hållbara, gröna och attraktiva för framtidens behov.

•    Nya demografier kräver nya bostäder 
•    Smart utbyggnad och genomtänkt förtätning 
•    Från trädgårdsstad till nya stadsplaneprojekt 

Hur klarar ett samhälle av att ställa om efter storskalig samhällsomvandling till att bana väg för den gröna omställningen? Gällivare är mitt i en stor samhällsomvandling där de sista delarna av Malmberget nu avvecklas i samband med att de förbereder för kommande stora industriella satsningar som kommer påverka samhället i stort. 

Under detta pass delar Nina med sig av insikter kring processer, utmaningar och lärdomar från Malmfälten. Hennes perspektiv kombinerar strategiskt ledarskap med djup förståelse för hur stora omställningar påverkar både samhälle, organisation och invånare.

•    Gällivares resa mot samhällsutveckling
•    Industriella satsningar och gröna omställningar
•    Hur påverkas samhället, organisationer och invånare?
•    Praktiska erfarenheter och lärdomar

Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att samhällsplanering bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Samtidigt upplevs MKB-processen ofta som komplex, tidskrävande och ibland mer som ett måste än som ett strategiskt stöd i planeringen. Hur kan vi arbeta för att MKB:n faktiskt stärker planen, minskar risken för överprövning och leder till bättre beslut?

Under passet delar Filippa med sig av erfarenheter från arbete med miljöbedömningar i olika typer av planprocesser. Hon lägger fokus på miljöbedömningens roll i samhällsplaneringen och på vilka framgångsfaktorer som är avgörande för att processen ska bli både rättssäker och värdeskapande. Genom konkreta exempel berättar hon vanliga fallgropar och även vad som krävs för att MKB:n ska bli ett aktivt verktyg för hållbar utveckling och robusta planer som klarar lagkrav.

• Hur blir MKB och miljöbedömningen ett strategiskt stöd i samhällsplaneringen?
• De vanligaste fallgroparna och hur de kan undvikas
• Vilka är framgångsfaktorerna för en effektiv och integrerad process från miljöbedömning till MKB?
• Praktiska erfarenheter från olika miljöbedömningar