Skolbibliotek

Cilla har lång erfarenhet av skolbibliotek på grundskolor f-9 och har fått flera utmärkelser för sitt arbete i den mångspråkiga förorten Tensta. Hon har också länge varit en tydlig representant för skolbibliotekariekåren. Nu har hon lämnat sitt arbete i skolbiblioteket men fortsätter att föreläsa och skriva. Cilla har bland annat gjort två böcker för alla som arbetar i skolan: Världens bästa böcker - läsglädje med ALMA (2022) samt Faktaboken i skolan - för läslust och lärande (2024).

Om man tittar in på Nydalaskolan en helt vanlig tisdag kan man kanske se en skolbibliotekarie sminkad till ett godistroll, eller kanske som en bokbrännande censurivrare. På Nydalaskolan i Malmö utforskar man gränserna för vad ett skolbibliotek är och kan vara. Skolbibliotekarie Felix Sjögren och rektor Linda Masalkovski berättar om resan från ett rum med böcker till Årets skolbibliotek 2024, som utses av Nationella skolbiblioteksgruppen. Med utgångspunkt i deras starka tro på läsningens inverkan på social mobilitet organiserar och bedriver de ett skolbibliotek som inte bara är integrerat i lärarnas undervisning utan genomsyrar hela verksamheten.

• Hur skolbiblioteket kan bli en självklar del av undervisningen
• Skolbibliotekariens roll i skolans ledning och utvecklingsarbete
• Tips på aktiviteter som stärker läsintresse och delaktighet
• Vad är viktigt för skolbibliotek i socioekonomiskt utsatta områden?

För första gången delar BTJ ut priset Årets Skolbiblioteksorganisation som lyfter fram de organisationer som på ett föredömligt sätt bygger upp, utvecklar och använder skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten. Priset uppmärksammar organisationens insats för att skapa välfungerande strukturer och arbetssätt för skolbibliotek. Målet med priset är att synliggöra hur organisationers satsningar på skolbibliotek bidrar till elevernas lärande och kunskapsutveckling. Läs mer om tävlingen och nominera på BTJ:s hemsida.

Den skönlitterära läsningen, både i och utanför skolan, har fått konkurrens av andra medier och digitala format. Julia Pennlert har under de senaste åren forskat på relationen mellan digital teknik, läsning och litteratur vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. I sin föreläsning delar hon – med utgångspunkt i aktuell forskning – med sig av om hur vi egentligen kan betrakta och förhålla oss till boken, läsningen och relationer till andra medier, både i och utanför skolan.

• Digital läsning, digitala format för läsning – vad säger forskningen?
• Läsning, läsfrämjande och litteraturdidaktik – hur kan det höra ihop?
• Att forma framtidens läsare, för vem, hur och varför läser vi?

Bollnäs kommun har nio kommunala grundskolor med 2500 elever, men bara 2 skolbibliotekarier – hur går det ihop? Josefine Tysklind och Anette Widenberg Helgesson som är skolbibliotekarier med ett samordnande uppdrag har i fem år arbetat med att organisera för en likvärdig skolbiblioteksverksamhet. Med flera kreativa läs- och skrivfrämjande projekt som når hela årskurser, väcker de elevernas läsmotivation och gör skolbiblioteket till en självklar del av undervisningen. Under föreläsningen får du tips kring hur du kan implementera ändringarna i skollagen om bemannade skolbibliotek, något som förväntas bli en utmaning för flera kommuner.

• Hur får man två skolbibliotekarier att räcka till för nio skolor?
• Hur kan man bygga upp organisationen kring skolbibliotek i en glesbygdskommun?
• Konkreta tips på hur man kan arbeta med skolövergripande skriv- och läsprojekt.

Skolverkets läslistor med förslag för undervisningen innehåller många intressanta böcker. Hur kan läslistorna användas för att ge tyngd åt bokrekommendationer till lärarkollegorna? Under denna workshop, ledd av Cilla Dalén, undersöker vi titlar från listorna, delar erfarenheter, och tipsar varandra om hur böckerna kan användas i undervisningen. Det blir ett pass där du får fylla på med inspiration och ta med dig konkreta idéer tillbaka till din egen verksamhet.

Elever vill samtala om det de läser, inte bara läsa tyst för sig själva. Men hur gör vi det i praktiken? Hur kan läsning på mellanstadiet både vara språkutvecklande och en källa till gemenskap och glädje? På Centralskolan i Märsta har ett pedagogiskt årshjul tagits fram där läsningen inte glöms bort, utan tvärtom är en central del av det pedagogiska arbetet. I den här föreläsningen delar Ulrika med sig av konkreta tips och visar hur skolans systematiska kvalitetsarbete kan fungera som en ledstång för långsiktigt, kreativt och gemensamt läsfrämjande arbete.

• Hur bygger vi tillsammans en läskultur, både på skolan och i kommunen 
• Så kan läsning bli en naturlig del av skolans systematiska kvalitetsarbete 
• Tips på aktiviteter som stärker den sociala läsningen i mellanstadiet 
• Hur dikter kan få en självklar plats i skolan

Läsningen bland unga minskar, inte minst under sommarlovet. För att vända trenden valde Kullagymnasiet för över tio år sedan att ta initiativ till ett gemensamt läsfrämjande arbete. Läsning blev en prioriterad fråga för skolledningen och projektet ”Bada i böcker” skapades. Sedan dess har det varit ett stående inslag i uppstarten av varje nytt läsår. I denna föreläsning berättar skolan hur projektet är organiserat, vilka aktiviteter som ramar in läsningen och hur de håller i arbetet under året.

• Vikten av läsande förebilder och hur man kan lyfta fram dem
• Hur projektet stärker samarbetet mellan lärare och bibliotekarie
• Kringaktiviteter som engagerar och fördjupar läsupplevelsen
• Lärdomar och vidareutveckling av ett långsiktigt projekt

Vilken slags digital kompetens får elever utveckla i skolan idag och hur kan skolbibliotekarien vara en viktig resurs i att leda det pedagogiska arbetet vidare? Vad händer när AI är en del av vardagen och källmedvetenhet inte längre är så enkelt? Utifrån sin nyligen publicerade avhandling visar Christina Löfving hur elevers digitala kompetens behöver uppmärksammas mer än någonsin i skolan idag, men också hur det behöver tas ett samlat organisatoriskt grepp om uppgiften.

• Fallgropar och möjligheter – konkreta exempel från grund- och gymnasieskolor
• Källkritik som en del av alla skolämnen och hur det kan vändas till källmedvetenhet och aktiv medverkan i ett demokratiskt samhälle
• Källkritiska utmaningar i AI-eran
• Skolbibliotekarien som en enande pedagogisk resurs i nära samverkan med övrig undervisning.

Gymnasiearbete är en 100-poängskurs som måste bli godkänd för att eleven ska få gymnasieexamen. För många elever är det en svår kurs med många individuella beslut och mycket enskilt arbete. I denna föreläsning delar Lena med sig av erfarenheter från ett arbetssätt där skolbiblioteket spelade en viktig roll i att rusta eleverna med MIK-kunskaper genom hela gymnasietiden, med gymnasiearbetet som tydligt mål.

• Hur hittar man källor till vetenskapliga uppsatser?
• Hur får man progression i arbetet med vetenskapligt arbetssätt?
• Vad gör lärarna och vad gör skolbibliotekarien i uppsatsarbetet?